Säkra lyft utbildningen – vad behöver du veta?

Säkra lyft utbildningen – vad behöver du veta?

Bygg- och konstruktionsbranschen har på senare tid blivit enormt föränderlig. Den tilltagande användningen av tung utrustning gör att det blir allt mer vanligt förekommande med mekaniska lyftanordningar och lyftredskap som möjliggör oerhört tunga lyft. Såväl pågående digitalisering som ständiga lagförändringar och nya föreskrifter gör att det ställs väldigt höga krav på byggarbetsmiljösamordnare, arbetsgivare och i stort sett samtliga som är inblandade i någon form av byggnationsprojekt. Ett tydligt exempel på detta är regleringen kring användning av lyftanordningar och lyftredskap. Säkra lyft har kommit att bli ett sorts samlingsbegrepp för allt som har att göra med belastning och tunga lyft på arbetsplatsen.

Det ligger numera ett stort ansvar på både arbetsgivaren och den enskilde, oavsett om det handlar om rollen som signalman, lastkopplare, kranförare, kontrollant eller allmänt anställd med ansvar för lyft, att kunna presentera dokumentation gällande såväl de praktiska som de teoretiska kunskaperna gällande säkert användande av utrustning och kommunikationsförmågor. Under utförandet av lyft på en arbetsplats föreligger lika så stort ansvar att se till så att ens eget ansvarsområde präglas av ett omfattande helhetstänk gällande trygg- och säkerhet.

Men vad är det som kännetecknar säkra lyft? Och varför krävs egentligen utbildning? Häng med oss på en djupdykning i den snåriga begreppsbildningen och omfattande regelmassan. Här kommer vi att svara på ett flertal frågor och titta närmare på såväl den teoretiska regelmassan som den praktiska tillämpningen av säkra lyft. Vi kommer, bland annat, att försöka svara på följande:

  • Varför anses det viktigt med utbildning i säkra lyft?

  • Vad är egentligen ett säkert lyft?

  • Vad säger de tillämpliga författningarna?

  • När behövs intyg för att få utföra lyft?

  • Hur får man de nödvändiga kunskaperna?

  • Vilka är fördelarna med att utbilda sig?

  • Vad händer om outbildad personal ansvarar för uppgifter som kräver utbildning?

Varför anses utbildning viktigt?

I slutet av oktober så presenterade Arbetsmiljöverket den numera tillämpliga regleringen kring lyft och användandet av redskap på arbetsplatser. Resultatet av detta blev att det antogs ett antal väldigt detaljerade förordningar. Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) är det dokument som oftast diskuteras när det kommer till säkra lyft, och med undantag för användningen av truckar så reglerar detta dokument helt enkelt vad som krävs när en arbetsplats använder sig av lyftanordningar och lyftredskap. Dokumentet är ett direkt resultat av ett antal ramdirektiv om arbetstagarnas säkerhet och hälsa som antogs mellan 1989 och 2001 inom den Europeiska Unionen. På så sätt är det hela en del av ambitionen att minska antalet allvarliga olyckor och främja en trygg arbetsmiljö.

Trots att begreppet säkra lyft inte förekommer i förordningen så har det i folkmun kommit att bli representativt för alla sorts lyft som sker med hjälp av lyftanordningar. Sett till regleringen så får lyftanordningar och lyftredskap bara användas av den som är förtrogen med arbetet och har de kunskaper som krävs för säker användning. För att ett lyft med en anordning eller ett redskap ska anses vara säkert måste utövaren därför har vetskap gällande:

  • Redskapets uppbyggnad och särskilda egenskaper

  • Hur, när och varför man använder redskapet

  • I vilken utsträckning redskapet behöver underhåll och hur sådant underhåll utförs

  • Förståelse för hur man kommunicerar effektivt såväl muntligt som med handsignaler

Ansvaret att säkerställa så arbetstagaren eller den inhyrda arbetskraften har relevant kunskap ligger hos arbetsgivaren. Detta ansvar är däremot tudelat. Den som utför lyftet, eller kopplar lasten, måste kunna framställa dokument som styrker att man klarar av att utföra lyft och arbetsgivaren, eller inhyraren, måste utfärda ett skriftligt intyg över vilka lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som personen i fråga kan hantera. Denna sorts intyg kallas ofta för yrkesbevis eller utbildningsbok.

Allt detta är en led i det Europeiska arbetet för att skapa tryggare arbetsplatser. I takt med ökad användning av maskiner som möjliggör tunga lyft, som förr i tiden var helt otänkbara, har även risker och antalet allvarliga olyckor på arbetsplatserna ökat. Därför har den Europeiska Unionen valt att harmonisera lagstiftningen gällande lyftanordningar och lyftredskap. För Sveriges del har det inneburit att Arbetsmiljöverket numera kräver att de som sysslar med denna sorts lyft har vissa grundkunskaper gällande just säkra lyft. Därmed ligger ett gemensamt ansvar på både arbetsgivare och arbetstagare att leva upp till dessa krav.

Vad är det som kännetecknar säkra lyft?

Den kanske allra enklaste sammanfattningen av hur man lyfter säkert är att på ett medvetet sätt använda rätt utrustning i samförstånd med sin omgivning. Detta är däremot lättare sagt än gjort då det kräver att man har kunskapen att utvärdera såväl utrustning som lyftet och även vet hur man kommunicerar med sina medarbetare i en miljö som ofta är högljudd och intensiv. Om man på ett systematiskt sätt strukturerar processen att lyfta säkert så är dessa sex punkter väldigt representativa för vad det faktiskt innebär:

  • Har det planerats för tunga lyft på arbetsplatsen?

  • Vilken lyftanordning är rätt för ändamålet?

  • Vilket lyftredskap är rätt för ändamålet och lyftvinkeln?

  • Är lasten rätt kopplad?

  • Går det att kommunicera med alla inblandade?

  • Finns det några skador eller brister på något redskap eller anordning? Saknas kontroll-, referens- eller säkerhetsmärkningar?

Låt oss ta en närmare titt på punkterna var för sig, för att illustrera några av de många saker man måste hålla reda på och för att få en bättre förståelse för hur processen kan se ut. Värt att poängtera är att man sällan som enskild person behöver ansvara för allt som har med lyft att göra. Ofta fördelas ansvaret mellan hela arbetsstyrkan, och vad man själv behöver fokusera på beror på vilka arbetsuppgifter man har. Därför behöver du inte känna dig orolig för att du måste kunna allt utantill och veta exakt vad som gäller i varje given situation. Vill man däremot få en bättre inblick i säkra lyft så skadar det aldrig att få ett helhetsperspektiv.

Har det planerats för tunga lyft?

På arbetsplatser där det kommer att användas lyftanordningar och lyftredskap så ska det utformas en plan för hur arbetet kommer att utföras. Det är arbetsgivaren, eller den planeringsansvarige, som ansvarar för att planera, organisera och säkerställa att det föreligger rätt förutsättningar för säkra lyft. Resultatet av planeringen, och en förutsättning för säkra lyft, bör vara en del av arbetsplatsdispositionsplanen (ADP-planen). Att sådan planering har skett är viktigt för att alla inblandade ska kunna känna sig trygga och aldrig behöva tveka över att man faktiskt kan lita på de maskiner och redskap som används. Som enskild anställd är man sällan direkt delaktig i denna sorts planering, men det är ofta en trygghet att veta att det faktiskt sker.

Vilken lyftanordning är rätt för ändamålet?

Antalet lyftanordningar är numera väldigt många till antalet, och alla har sina för- och nackdelar. Oavsett om man använder sig utav en tornkran, hjullastare, grävmaskin eller något helt annat så är det viktigt att anordningen är besiktad och godkänd för den sorts lyft man planerar att utföra. Då de olika maskinerna inte sällan begränsar sikten ställs ofta höga krav på kommunikation och effektiv teckengivning. Moderna lyftanordningar har flera säkerhetsfunktioner såsom brottsventiler och överlastningslarm, men om anordningarna inte besiktas regelbundet så finns det en risk att tryggheten blir falsk. När man monterar, eller ansluter, ett lyfttillbehör så är det även oundvikligt att anordningens manövreringsegenskaper och tyngdpunkt påverkas. Om inte tillbehöret är uttryckligen konstruerat för en viss maskin ställs väldigt höga krav på utvärdering, ansvarigt användande och eventuella kompletterande säkerhetsåtgärder.

Vilket lyftredskap och lyftvinkel är rätt för ändamålet?

Det finns många redskap att välja mellan när ett lyft ska utföras. Allt ifrån traditionella band till kätting, rundsling, stållina, lyftcontainer och personkorg. Huruvida de är rätta för ändamålet beror i stor utsträckning på vad som ska lyftas, i vilken miljö man arbetar och vilken vinkel lyftet sker i. Godkända redskapen ska ha märkningar som anger maxlast, tillverkningsdatum och annan relevant information. Genom att förhålla sig till tabeller för belastning och lyftvinklar kan man säkerställa att man inte överskrider säkerhetsrekommendationerna. Vissa åtgärder, så som snarning, eller omständigheter så som lyft av last med vassa hörn, kräver ofta extra säkerhetsåtgärder för att lyftet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Att dubbelkolla och förhålla sig till scheman och referensvärden är ett viktigt sätt att säkerställa så att inget oväntat händer. Viktigt att poängtera är att det är väldigt få som kan exakt alla referensvärden utantill. Därför är det alltid bra att ha referensdokument tillgängliga på arbetsplatsen.

Är lasten rätt kopplad?

Val av kopplingsutrustning och själva kopplingen ställer väldigt höga krav på säkerhets- och helhetstänk. Inte bara måste utrustningen vara lämpad för tyngden, med beaktande av lyftvinkel utan det krävs även ofta kompletterande åtgärder som säkerställer att det man lyfter har en jämn viktfördelning och inte riskerar att lossna. Oavsett om det handlar om att kontrollera lyftkrokarna, säkra lasten, eller se till så att mellanlägg och balksaxar är rätt monterade så har lastkopplaren ett enormt ansvar. Att kontrollera märkningar, använda rätt material och kontrollera så att lasten är säkrad är bara några av de faktorer som ingår i säker koppling. Säker lastkoppling kräver ett omfattande helhetstänk och att utförandet anpassas utifrån den sorts last som ska kopplas. Efter koppling så bör man alltid utföra ett kontrollyft för att vara säker på att allt är rätt utfört.

Går det att kommunicera med alla som är inblandade?

Bra kommunikation är alltid viktigt, men blir så klart ännu viktigare när det handlar om tunga och komplicerade lyft. Att kranförare, lastkopplare, signalmän och övriga inblandade hela tiden har en öppen kommunikationskanal är en förutsättning för att upprätthålla säkerheten. Under vissa omständigheter är det inte möjligt att kommunicera utan hjälpmedel eller signaler, och att alla inblandade har tillgång till radio samt förståelse för grundläggande handsignaler minimerar risken för missförstånd. I många fall finns det varselmärkningar och signalscheman tillgängliga, och att vara väl förtrogen med relevanta handsignaler är ofta ett måste. I en tid då många har kommit att förlita sig på tekniska hjälpmedel är det särskilt viktigt att se till att det finns förståelse för handsignaler, då de gör det möjligt att kommunicera även när tekniken strular.

Finns det några skador eller brister på något redskap eller någon anordning? Saknas kontroll-, referens- eller säkerhetsmärkningar?

Det finns krav på att lyftanordningar ska besiktas och lyftredskap ska märkas. Regelbundet underhåll och fortlöpande tillsyn ska även ske i behövlig utsträckning. Många av dessa åtgärder ska dokumenteras och kontrollmärken ska vara tillgängliga på anordningarna. Oavsett vilken roll man har på arbetsplatsen så är det viktigt att hålla koll på att märkningarna är aktuella. Annars går det inte att vara säker på att lyftet går att utföra på ett säkert sätt. Enligt arbetsmiljöverket ska följande lyftanordningar besiktas regelbundet:

  • Grävmaskiner

  • Kranar så som stripperkranar, tångkranar, staplingskranar, fordonskranar, mobilkranar och delvis mobila tornkranar

  • Bygghissar och hissar som omfattas av Boverkets särskilda krav

  • Punktlyftar och lingångar

  • Anordningar för utjämning av nivåskillnader mellan lastkaj och lastfordon

  • Maskindrivna anordningar för personlyft

  • Fordonsmonterade lyftanordningar för lastning och lossning av fordonet

En checklista för säkra lyft

Nu när vi har tittat närmare på några av de viktigaste övergripande punkterna när det kommer till säkra lyft så kan det vara en bra idé att även presentera en liten checklista. Denna lista kommer, till skillnad från framställningen ovan, att fokusera på det praktiska. Som enskild har man inte alltid insyn och kontroll över, exempelvis, arbetsplatsdispositionsplanen. Därför vore det inte särskilt hjälpsamt om en kom ihåg-lista fokuserade på övergripande arbetsplanering.

  • Se till att rätt lyftanordning och lyftredskap används så att maxvikt och bärkraft inte överskrids

  • Koppla lasten och säkerställ att antalet kopplingspunkter är tillräckligt många och att skarpa hörn är tryggade

  • Säkerställ att snabb och effektiv kommunikation är möjlig genom muntlig kommunikation, med eller utan hjälpmedel, eller via handsignaler

  • Utför lyftet långsamt och kontrollerat genom att låta lasten hänga en kort tid över marken innan lyftet fullgörs

Denna checklista är väldigt grundläggande men kan vara bra som en påminnelse gällande vad man bör tänka på och vilka steg som är avgörande när man utför ett säkert lyft. Utifrån individuella omständigheter så kan såklart listan vara längre eller kortare, och beroende på hur omfattande ens eget ansvar är så kan det även vara fler eller färre saker att tänka på.

Vad säger lagen?

Arbetsmiljöverket har det övergripande ansvaret för att säkerställa trygga arbetsplatser och säkra arbetsförhållanden. Det är även den myndighet som utfärdar de föreskrifter som används som ramverk när det gäller, bland annat, säkra lyft. Deras föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) tillämpas för all användning av lyftanordningar och lyftredskap på en arbetsplats, med undantag för truckar. De krav som ställs gäller såväl själva användningen som själva utrustningen. För att anordningar och redskap ska få användas på en arbetsplats så måste det finns tillgänglig information om användningsområde och eventuella begränsningar, och även ske regelbunden besiktning. Ansvaret för att saker och ting sker på ett säkert sätt är fördelat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Men det är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret att se till så att alla anställda har de kunskaper som krävs.

  • Arbetsgivaren ansvarar för att alla har de kunskaper som krävs

  • Den som utför själva lyftet har ofta större ansvar än den som bara är delaktig

  • Lyftanordningar och lyftredskap ska undersökas och eventuella risker ska bedömas

  • De produkter som används måste uppfylla grundläggande säkerhetskrav

  • All användning av lyftredskap och lyftanordningar ska ske så att farliga situationer förhindras

  • Lyftredskap ska väljas med hänsyn till ändamålet

  • Alla som använder redskapen ska ha nödvändiga kunskaper

  • Redskap ska underhållas regelbundet

Detta målar en tydlig bild av ett helhetsansvar. Enligt Arbetsmiljöverkets allmänna råd är det viktigt att förare har heltäckande kunskap, medans det för lastkopplare och signalmän kan räcka med kunskap inom deras särskilda ansvarsområde. De förespråkar däremot utbildning för alla personer som arbetar med tunga lyft. Denna sorts reglering och råd har numera kommit att bli vanligt förekommande inom hela Europa, och det är få länder som tillåter tynga lyft utan särskilda kunskapskrav. Även om kraven kan upplevas som väldigt höga så är det ett pågående internationellt arbete för att säkerställa att alla arbetsplatser håller hög standard.

Utöver ovan nämnda krav kan det beroende på de särskilda omständigheterna finnas ytterligare författningar som påverkar vad som krävs vid tynga lyft. Detta kan gälla tillfälliga personlyft med kranar eller truckar, hur besiktning av anordningar ska se, hur viss arbetsutrustning ska användas och mycket mer. Därför är det viktigt att hålla koll på Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och säkerställa att man som ansvarig har tagit del av de senaste och aktuella dokumenten.

En kort historisk bakgrund

Diskussioner kring att lagstadga användning och tillverkning av lyftredskap och lyftanordningar inleddes redan under slutet av 1980-talet. Trots att Sverige har varit väldigt framträdande när det kommer till arbetsmiljömässig säkerhet så var det faktiskt inom EU som frågan om gemensamma säkerhetsregler togs upp. I det så kallade ramdirektivet om arbetstagarnas säkerhet och hälsa (89/391/EEG) så togs de första stegen mot gemensamma europeiska regleringar kring skydd för säkerhet och främjande av hälsa genom värdering och begränsning av risker. Till följd av detta arbete så antogs även direktivet kring minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet, vilket ibland även kallas för det andra särdirektivet. Efter ett antal justeringar, varav den senaste gjordes 2001, så kom detta att bli grunden för de nuvarande kraven när det kommer till säkra lyft.

För Sveriges del innebar det en del intressanta förändringar. I samband med detta så bildades Arbetsmiljöverket, och ersatte samtidigt de tidigare institutionerna Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionens. Arbetsskyddsstyrelsen hade tidigare haft ansvar för att säkerställa att utförandet av tunga lyft skedde under säkra och kontrollerade former. Detta hade resulterat i en både spridd och omfattande mängd dokument, som av många ansågs ganska svårförståeliga och spretiga. Arbetsmiljöverket införde under 2000-talet EU-kraven i nationella förordningar som numera motsvarar den svenska regleringen kring säkra lyft.

Trots att det innebar omfattande anpassning av den svenska regelmassan kring lyftanordningar och redskap så behölls trots detta många av de svenska skyddsnormerna, som sedan länge höll en nivå som på många sätt överskred kraven från den Europeiska Unionen. Detta är anledningen till varför man fortfarande kommer i kontakt med svenska märkningar, certifieringar och besiktningsrutiner. Dessa normer är även till stor nytta när det kommer till att utvärdera säkerheten i äldre utrustning.

Under vilka omständigheter krävs intyg för säkra lyft?

Regleringen kring användandet av lyftanordningar och lyftredskap är väldigt tydlig med att anordningarna och redskapen endast får användas av de personer som har tillräckliga kunskaper och förstår arbetets gång. Även om det låter som att det räcker med allmän förståelse så är kraven väldigt detaljerade. Personer som arbetar med dessa anordningar och redskap måste ha både detaljkunskap och allmän kännedom om följande:

  • Hur lyftanordningen eller redskapet är uppbyggt

  • Hur drift och användning sker

  • Hur anordningen manövreras

  • Vilka särskilda egenskaper och tillämpningsområde som gäller

  • Eventuella begränsningar i när och hur redskapet kan användas

  • När och hur underhåll och kontroll ska ske

Det ska finnas dokumentation som visar att den person som arbetar med lyftanordningar och lyftredskap har såväl praktiska som teoretiska kunskaper. Från arbetsgivarens, eller inhyrarens sida ska det utfärdas ett tillstånd som visar vilka lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som en viss person är lämpad att använda och utföra.

Vad detta innebär är att det i krävs intyg för i stort sett samtliga lyft där någon form av anordning eller redskap används. Arbetsmiljöverket har varit väldigt tydliga med att poängtera att kraven är en del av ett pågående helhetstänk gällande säkerhet inom bygg- och konstruktionsbranschen. Tanken är att samtliga inblandade ska kunna känna sig trygga, och att arbetsmiljön ska präglas av säkerhet när det kommer till lyft.

Hur får man de kunskaper som krävs för att utföra säkra lyft?

Arbetsmiljöverket rekommenderar att nödvändiga kunskaper inhämtas genom utbildning, och detta är även det allra mest vanliga sättet för folk att få ett giltigt intyg eller certifikat utfärdat. De flesta stora intresseorganisationer och fackförbund, såsom Sveriges Byggindustrier, Maskinentreprenörerna, Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Facket för Service och Kommunikation (SEKO) är överens om att certifikat och yrkesbevis numera är nödvändiga. Vill man vara säker på att utbildningen är kvalitativ bör man även säkerställa att den som håller i den är en godkänd utbildningsgivare för säkra lyft. Denna sorts utbildningar i säkra lyft resulterar i intyg som i enlighet med SS-ISO 23 853:2006, samt övriga tillämpliga krav för utbildning av, bland andra, lastkopplare och signalmän, är internationellt giltiga.

Utbildningens omfattning och innehåll kan variera utifrån allt ifrån målgrupp till den som ansvarar för utförandet. Nästan alltid så anpassas framställning utifrån huruvida målgruppen är lastkopplare, arbetsledare, skyddsombud, fackombud, signalmän, lyftledare och så vidare. Men i de flesta fall så täcks åtminstone några utav dessa punkter.

  • Varför är det numera högre krav än förr i tiden? En kort bakgrund

  • Vilka regler, lagar och förordningar är det som gäller?

  • Vilka är riskerna med tunga lyft?

  • Hur sker planeringsarbetet ut inför tunga och säkra lyft?

  • Vilket ansvar har man som arbetsgivare?

  • Vilket ansvar har man som arbetstagare?

  • Vilka olika sorters redskap och anordningar finns det?

  • Hur kontrollerar man redskap och anordningar på bästa sätt?

  • Vilka olika sätt finns det att koppla lasten säkert?

  • Hur och när kommunicerar man mest effektivt? Muntligt, radio eller handsignaler?

Viktigt att poängtera är att utbildning i säkra lyft inte kräver några förkunskaper. Syftet är att se till så att alla personer som befinner sig på arbetsplatsen och är delaktiga i lyft har tillräckliga kunskaper för att främja en säker arbetsplats. Det handlar absolut inte om att fokusera på okunskap. Tvärt om så är delaktighet och gemensam dialog viktiga inslag. Oftast så avslutas utbildningar i säkra lyft med ett kunskapsprov. Anledningen till detta är att de som håller i utbildningen måste bekräfta varje enskild persons kunskapsnivå för att kunna utfärda utbildningsbevis eller certifikat. I många fall kan utfärdade bevis föras in i kompetensdatabasen ID06 för att informationen ska bli mer lättillgänglig.

Men vad händer om man inte klarar kunskapsprovet?

Många personer har med sig tidigare dåliga erfarenheter när det kommer till prov. Oavsett om det handlar om upplevelser från skolåren eller prov som man tagit i vuxen ålder med allt annat än önskad utkomst. Detta är något som utbildningsledarna är fullt medvetna om, och de gör allt de kan för att säkerställa att utbildningen och provet genomförs under avslappnade och så kravlösa förhållanden som möjligt.

Det är viktigt att komma ihåg att syftet med utbildningen är att vara inkluderande. Hur skulle det se ut om folk plötsligt förbjöds att fortsätta jobba bara för att de hade en dålig dag och inte klarade ett prov? Därför finns det inga gränser för hur många chanser man får när det kommer till att klara provet. De som har särskilda behov, oavsett om det handlar om lässvårigheter, problem med tekniska hjälpmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller något annat, kan alltid få hjälp med det som krävs för att på ett fullgott sätt både tillgodogöra sig kunskapen och slutföra provet med lyckat resultat. Utbildning är även tillräcklig på ett flertal olika språk för att säkerställa hög nivå av tillförlitlighet och möjligheter till deltagande. Risken att utbildningen inte leder till förväntat resultat är därmed i stort sett minimal.

Vilka är fördelarna med utbildning?

Även om det av naturliga skäl har blivit så att många väljer att ta del av utbildningarna endast för att det ofta är obligatoriskt, så är det ofta en bra chans att knyta kontakter och även få en bättre känsla för hur viktig varje enskild person på en arbetsplats faktiskt är. Bakom säkra lyft ligger tanken om att gemensamt värna om arbetsmiljön. När man väljer att certifiera sig så har man tagit ett stort steg mot att visa stort ansvar för såväl sin egen säkerhet som sina arbetskamraters. Företag som väljer att ställa sig bakom utbildningskrav visar på ett väldigt tydligt sätt att de gör vad de kan för att garantera en säker arbetsplats, och får automatiskt en markör för företagets seriositet.

Många som deltar i en utbildning har redan sedan tidigare omfattande erfarenhet av lyft. Trots detta kan utbildningen bidra med rutiner och nya sett att se på sin roll på arbetsplatsen. Efter en framgångsrik utbildning har man som deltagare ofta fått ett annat sett att se på hur man själv är enormt viktig när det kommer till att både förhindra och förebygga olyckor relaterade till tunga lyft. Eftersom ett stort antal europeiska länder numera har liknande kunskaps- och utbildningskrav så ökar det såväl den enskildes som företags internationella konkurrenskraft, då fullgjorda utbildningar visar att man är väl förtrogen med de krav som EU har infört.

Vad händer om man arbetar med tunga lyft utan tillräcklig kunskap?

Anordningar och redskap för lyft är nu för tiden ett givet inslag på ett väldigt stort antal arbetsplatser. Kraftfullare maskiner och högre krav på effektiv har även resulterat i att det dessa dagar sker fler tunga lyft under en vanlig arbetsdag än någonsin tidigare. Arbetsmiljöverket får årligen in ungefär 700 uppgifter om arbetsplatsolyckor till följd av användning av lyftanordningar, vilket vittnar om att det är allt annat än riskfritt med denna sorts arbete.

Då det är arbetsgivarens ansvar att planera och säkerställa att arbetet kan utföras tryggt och säkert, så är det även denne som ansvarar för att all personal har tillräckliga kunskaper. Kunskaperna måste vara dokumenterade i behövlig utsträckning, och hur omfattande dokumentation som krävs varierar utifrån vilka arbetsuppgifter och vilket ansvarsområde det handlar om. Det allra vanligaste sättet att styrka kunskaper är att kontrollera intyg från slutförda utbildningar. Alla utbildningar genomförda i Danmark, Norge, Island och Finland är även godkända i respektive länder. Handlar det om utbildningar från andra länder är det upp till arbetsgivaren att avgöra om kunskaperna motsvarar de svenska kraven.

Om det visar sig att det finns personal som arbetar med tunga lyft utan tillräcklig kunskap kan skyddsombudet, eller övriga kontrollinstanser, klassificera det som en stor risk. Då är det inte säkert att arbetet får fortgå förrän personen har ersatts eller fått relevant utbildning. Utöver detta så kan okunskap leda till enorma risker för såväl en själv som sina medarbetare. Oavsett om du är arbetsgivare eller anställd så finns det mycket att hämta från en utbildning i säkra lyft. Tveka inte!

error: Alert: Innehållet är skyddat!!