Företagen bär ansvaret för säkerhetsbrister – även om den anställde har slarvat. Domstolarna ställer sig bakom Arbetsmiljöverkets tolkning av lagen.

Säkerhetsselen får ligga oanvänd för den anställde ska bara fixa något snabbt, någon annan genar över ett våningsplan utan fallskydd och någon river på eget initiativ upp en asbestplatta utan att reglerna följs.

Sådana fall har hamnat i fokus i och med att Arbetsmiljöverket sedan 2014 har större möjligheter att kräva avgifter av företag vid säkerhetsbrister.

Karin Wiberg Stålbröst, jurist på arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen som har reagerat på rättsläget, tror inte att riskabla beteenden blivit vanligare.

– Men det har väl uppmärksammats på ett annat sätt sedan det infördes sanktionsavgifter, för då har det förutom en säkerhetsfråga även blivit en kostnadsfråga för våra företag. Många har ganska tajta marginaler och då blir det väldigt, väldigt kännbart, säger hon om när företag får betala för sådana situationer.

Tidigare behövde Arbetsmiljöverket gå till domstol för att kräva böter för exempelvis bristande fallskydd. Nu kan de själva döma ut sanktionsavgifter och sedan måste företagen bestrida för att det ska bli domstolsprövning. I ett antal fall har företag överklagat just med motiveringen att de inte kan hållas ansvariga när enskilda anställda slarvat. De skriver att de inte kan stå bredvid och bevaka att instruktioner följs.

I några sådana fall har förvaltningsrätten sänkt avgifterna, men när Arbetsmiljöverket har gått vidare till kammarrätten har beloppen justerats upp igen.

Efter en kammarrättsdom i mars i år inledde Installatörsföretagen, som representerar VVS- och elteknikföretag, en kommentar på sin hemsida så här: ”Ännu en dom från kammarrätten lägger hela ansvaret för en enskild anställds bristande användning av säkerhetsutrustning på företaget.” 

– Vi är förvånade över att möjligheten att jämka ner sanktionsavgiften är så strikt, säger Karin Wiberg Stålbröst.

I domarna betonas företagens långtgående ansvar för att säkerhetsregler följs. Karin Wiberg Stålbröst säger att Installatörsföretagen tycker att det är hårt att belägga företag som gjort vad som står i deras makt för arbetsmiljön med sanktionsavgifter.

I årets avtalsrörelse lyfte organisationen frågan i sina yrkanden till Byggnads, i förhandlingarna om teknikinstallationsavtalet.

De ville göra arbetstagare till viss del ersättningsskyldiga för bötes- eller sanktionsbelopp som ”åsamkats arbetsgivaren på grund av att arbetstagaren bevisligen underlåtit att följa givna instruktioner”.

– Det var absolut inte tanken att flytta över hela kostnaden till arbetstagaren, säger Karin Wiberg Stålbröst.

Hon säger att det man pratat om var en viss ersättningsskyldighet, för att öka incitamenten för att följa reglerna. Det blev inte någon sådan regel alls i avtalet.

– Det är för lätt att skylla på den anställde, det kan man inte göra, så därför har vi kategoriskt sagt nej. Vi säger inte nej till att man ska följa skyddsregler, det ska man naturligtvis, men det är arbetsgivarens ansvar, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.

Även i sina yrkanden gentemot Elektrikerförbundet tog Installatörsföretagen upp situationen med medarbetare som inte följer instruktioner. Man yrkade på en ordningsregel som tydliggör skyldigheten att följa anvisningar. Parterna enades om att tillsätta en arbetsgrupp.

– Det arbetet är tänkt att resultera i material som syftar till ökad medvetenhet om vikten av att följa instruktioner och använda skyddsutrustning, säger Karin Wiberg Stålbröst.

Har då inte arbetstagaren något eget ansvar alls i dagsläget? Jodå.

– Det finns ju andra åtgärder att vidta om man inte följer de regler företaget sätter upp, säger Torbjörn Hagelin apropå Installatörsföretagens önskan om att flytta kostnader till individen.

Den som inte följer regler kan varnas, omplaceras eller rent av sägas upp. I arbetsmiljölagen slås arbetstagarens skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet fast. Den som tar bort skyddsanordningar kan dömas till böter.

– Arbetstagaren har alltid haft ett ansvar att medverka, sedan 1889 då man skrev lagen, säger Maria Steinberg som forskar i arbetsmiljörätt på Örebro universitet.

– Men en arbetsgivare måste hålla koll på sina arbetstagare och om de inte följer reglerna måste arbetsgivaren säga till. Jag uppfattar många gånger att arbetsgivarna har en låt-gå-princip, att de inte är tillräckligt stränga, fortsätter hon.

Hon önskar generellt mer uppmärksamhet kring frågan innan Arbetsmiljöverket krävt avgifter eller en olycka inträffat.

– Sedan när de råkar ut för en olycka vill arbetsgivarna inte ta ansvaret för att de inte sett till att arbetstagarna följer reglerna, då vill de skylla allt på arbetstagarna, säger Maria Steinberg, som menar att man tillsammans skapar ett klimat där det går att fuska.

Hon lyfter också vikten av att alla får tillräckliga instruktioner. Hon betonar att även anställda har ansvar, men konstaterar att ett system där man flyttar ned kostnader till den enskilde individen skulle kunna leda till att man börjar se säkerheten som något arbetstagarna får ansvara för själva.

– Man ska inte tulla på arbetsgivarens ganska omfattande arbetsmiljöansvar, då hamnar man i för mycket gråzoner, säger hon.

Domstolar: Företag bär ansvar för säkerhetsbrister